Motdag

Detta har varit en motdag. Även om det mesta har gått bra så har det varit motigt. Allt verkar ha gått på tvären. När jag vaknade i morse var det frost ute. Det gjorde ju mig bara mer peppad på att ta cykeln, det medförde ju att vinterjackan åkte på förvisso. Men jag slapp skrapa rutor i alla fall.

Utvecklingssamtal halva dagen. Det är inte därför jag blev lärare men det hör till och det har bara varit positiva samtal så det har inte varit några bekymmer. Men det går ju tyvärr ut över mina ordinarie lektioner. Hade jag varit på jobbet i måndags hade jag haft dem då och då hade allt varit löst nu. Men då satt jag själv i skolbänken.

När jag kom hem var jag inte alls motiverad till att träna. Eftersom jag stannade till på affären så hade det hunnit mörkna innan jag kom hem. Det var inte varmt ute heller så jag var inte lockad att byta om och gå till utegymmet. Det blev övningar på golvet här hemma. Det tog emot och det var jobbigt men det är nyttigt.

Badet efteråt var det bästa som hänt idag. Jag hoppas att morgondagen blir bättre. Jag skulle behöva göra så mycket, studier, röja, dona och fixa. Men av det blir det noll och inget just nu. Jag är glad att jag vet på ett ungefär hur jag ska lägga upp min dag i morgon. Då väntar personalfysen. Den blir jobbigt. Om jag svor över äggröran och prinskorvarna jag åt till frukost i Kalmar idag när jag pressade på golvet kommer jag göra det än värre i morgon. Men det är nu det gäller att hugga i. Målet framför ögonen och bara kämpa på. Sakta framåt.

Ner och upp

Jag kan väl inte säga att jag blev så väldans glad när jag fick frågan om vem av oss som skulle vara med på teknikprogrammets föräldramöte på onsdag. För med en kollega i Toronto och en annan som har familjeåtagande så finns det liksom inte så många andra att välja. Det får bli jag som tar det. Så det blir ännu en kväll där jag kommer från jobbet strax innan åtta på kvällen.

Det är ju så, jag skulle kunna ta bilen och sen åka hem efter jobbet för att sen åka tillbaka och fixa föräldramötet, men för ett par timmar känns det inte så lönt att lägga tiden det tar att köra genom stan ett par gånger. För att inte tala om pengarna. Så det blir till att stanna kvar. Får se till att fylla ut tiden med något vettigt, lite planering och lite luftgitarr i verkstan. Kan ta en liten sovmorgon på torsdag i och för sig men det känns inte så lönt det heller.

Så jag var inte direkt munter idag när jag kom hem, jag var tvärtom ganska irriterad. Allt var fel, katterna låg för nära när jag vilade eller så låg de inte still. Spisen tog för lång tid på sig att bli varm och jag har inte riktigt hittat rätt läge med det nya stekjärnet än.

Sen plingade det till i mailboxen. Jag hade fått återkoppling på ett arbete till högskolan. Det kändes inte som att det skulle komma något bra ur denna dagen men jag kollade i alla fall, lika bra att samla all skit på samma dag i alla fall.

Det visade sig att jag har fått ett VG! Det kom som en glad överraskning efter ett arbete som jag inte var helt nöjd med. Det var dessutom mitt andra VG på kort tid och jag undrar vad som är fel, för jag tycker inte mina arbeten skiljer sig så mycket och jag tycker dessutom inte de är så bra alla gånger. De fyller kriterierna för G annars kulle jag inte skicka in dem så att få VG är ju en väldigt glad överraskning. Det gjorde ju att hela den här dagen blev lite gladare på något vis.

Argh!

Idag satte jag mig vid datorn. Jag hade tröttnat på att sitta och läsa, det gav mig inget tyckte jag, så jag startade datorn och såg att det hade kommit mail. Så jag öppnade outlook och såg att kalender sidan var uppe. Sist jag hade outlook igång hade jag markerat 8 augusti och nu stod den kvar där. Det är då jag börjar jobba igen. Sen såg jag det. Det är bara nästa vecka kvar av min semester!

Ni vet när man känner en kall hand gripa om lungorna och trycka ut all luft ur dem? Precis så kände jag. Plötsligt undrade jag hur det kan komma sig att hela semestern har gått redan. Dessutom hade jag ju tänkt att jag skulle vara färdig med den här uppgiften redan. Jag har ju en bok också att läsa och skriva en redovisning om. Lite lätt började paniken få fotfäste i mig. Till slut så började jag andas med djupa andetag och då lugnade det ner sig lite.

Jag kunde börja skriva lite men eftersom jag står mellan två val så visste jag inte hur jag skulle börja. Men jag gjorde ett val, jag valde bort den bra titlen för att börja på det som nu är en otitulerad inlämningsuppgift. Fyra sidor ska skrivas och så ska jag förbereda ett muntligt anförande på fem minuter. Jag har i bästa fall skrivit en sida beroende på hur mycket jag behåller av det. Nu efter en liten stund på sängen och lite mat och ett glas vin så känns det bättre. Jag är på gång med uppgiften och semestern har varit bra. Om än lite kort.

Ikväll blir det bio igen. Denna gången Suicide Squad. Det verkar vara en häftig film. Jag valde dock bort 3d versionen, jag gillar fortfarande inte riktigt 3d filmer. Det är för mycket som görs bara för att det är 3d. Saker som skickas mot kameran bara för att, och så är det så jobbigt för man kan inte fokusera på saker i bakgrunden. Det kan man ju inte i vanliga fall heller men då vet man att det är 2d och det är lugnt. När det är en 3d film kan jag sitta och försöka fokusera på saker i bakgrunden och så blir jag trött när jag inte kan.

Så det blir nog en öl på stan innan filmen som inte börjar förrän tjugo över tio. Sen ska jag försöka få till ett biobesök till innan jag börjar jobba. Måste ju se Ghostbusters. Den kan inte vara något annat än bra.

Bortkastad dag

Efter bion igår så blev jag sittande. Tog en öl och sen blev klockan halv två. När jag vaknade i morse var jag inte så pigg. Huvudvärk och allmänt seg. Så jag har gått som en zombie hela förmiddagen. Inte ens en dusch och rakning hjälpte.

Så efter min brunch vid elva så tänkte jag göra ett försök att plugga. Jag kom inte längre än till fåtöljen. Näsan var täppt och jag trodde huvudet skulle sprängas. Till slut tog jag en tupplur för att se om det kunde jaga iväg i alla fall en del av huvudvärken.

När jag gick upp så kom jag på stt jag inte hade tagit fram någon middag. Jag passade på att ta en väldigt stilla promenad när jag ändå gick till affären. Jag vet inte om det var febern eller ansträngningen som gjorde att jag svettades. Det var förvisso ganska varmt ute.

Efter en ganska rejäl middag så kände jag mig lite bättre och satte mig för att kolla Netflix. Snart genom andra säsongen av Gilmore girls och det slår mig att jag har tidigare hoppat mellan säsongerna och ser repriser och blandar ihop allt. Ska bli skoj att se hur det slutar till sist.

Nu ska jag sova. Den här bortkastade dagen är slut enligt mitt vidkommande. Jag hoppas att jag mår bättre i morgon och att jag kan läga ett antal timmar på att plugga. Jag behöver det verkligen.

Det hackar

Söndag. De är svajiga de där söndagarna. Vissa går hur bra som helst och andra söndagar är det grus i maskineriet. I dag är det som i det senare fallet. Inget känns bra. Allt går trögt och jag har till och med sovit dåligt.

Annars har det varit en ganska behaglig dag. Vackert väder och jag tog efter att jag hade gjort lite skolarbete en promenad ut till Eurostop för en liten fika och inhandling av nödvändigheter. Sen en stund på sängen och jag höll mig till den planerade knappa timmen för att sen gå upp. Jag har fått matlådor gjorda, fler än jag hade planerat. Fler än jag just nu har plats till i frysen. Det blir ett pussel. Studenterna har en av sina första volleybollmatcher just nu, det om något är ett tecken på att det är varmt ute. Men jag är inte på humör.

Jag satte mig för att se Helsingborg spela mot Hammarby. Det började bra med ledning i tredje minuten. Sen rasade allt. Allt. Förlust med 5-1 och det är pinsamt. Det finns inte så mycket annat att säga om det. Så jag sitter här och väntar på att det ska bli tid för skypemöte med mina studiekamrater. Det har ofta varit något som har kunnat höja mitt humör. Jag hoppas att det blir så även idag. Även om just tanken på skolarbete just nu får mig att vrida lite på mig. Jag har en uppgift jag måste komma igång med nu. Jag skulle försöka lösa den på påsklovet men då kom ju rosfebern och jag tog en time out från allt vad skolarbete eller arbete överhuvud taget hette. Jag måste sparka igång det igen. Vill inte sitta med det sista veckan.

I morgon

Dagen idag började som igår. Upp och ta piller och så ner i sängen igen. Sen upp för att äta frukost och starta dagen. Sen började jag titta på studierna. Kollade vad det är för litteratur till nästa uppgift. Det mesta finns på nätet och boken som behövs hade jag i hyllan. Jag tog fram den och bläddrade lite förstrött i den, sen tänkte jag att jag kan ta det senare.

Nu sitter jag här, inte har jag tagit tag i den där boken, inte heller har jag strukit tvätt. Jag har latat mig hela dagen. Även om man kanske inte kan kalla att rehabilitera sig för att lata sig så är det ändå känslan jag har. Jag insåg att jag behövde lite ordentligare mat i mig än mackor så jag tog mig ner till korvkiosken strax efter 18.00. Det var första gången jag var ute idag. Det känns lite absurt. Jag har antingen suttit och kollat netflix eller så har jag legat och kollat netflix. Visst jag har kollat ett youtubeklipp om betygsbedömning som universitetet delade också. Det tog en kvart.

Jag tittade ut innan så såg jag att bilen var borta. Köparen kom igår från Markaryd och tittade på den. Han trodde det var 100Hk motor i den och lät en aning besviken när han såg att det inte var det. Jag tänkte att då får jag inte den såld. Men han behövde en bil och till slut hade jag inte bara sålt bilen utan även sommardäcken som låg i källaren. Han fick det till ett bra pris och jag fick tillbaka det jag lagt ut den senaste tiden på bilen. Så idag har han varit och hämtat den. Det känns konstigt varje gång jag tittar ut nu och inte ser min bil där.

I morgon ska jag ta tag i tvätten och börja plugga. I morgon.

En spark i röven

Det har varit en seg dag. Jag stängde av klockan i morse och vände mig om och sov vidare. Jag såg ingen anledning att gå upp klockan sju. Jag sov till halv tio och tog mig ur sängen mer eller mindre för att hinna fixa kaffe innan melodikrysset drog igång.

Under tiden jag löste krysset så tänkte jag att det hade varit gott med lunch på Espresso House. Nu kan man tro att jag är sponsrad av dem med tanke på hur ofta jag nämner dem men så är inte fallet. Jag gillar bara stället. Även om det är hutlöst dyrt. Det ligger nära och är tämligen anonymt så jag ser det som trevligt att gå dit och bara sitta av en timme eller så.

Men det kom ett skypesamtal mellan. Det är ju dags att ta studieuppgiften från det enskilda till att göra en paruppgift av det. Och då skulle det diskuteras hur vi skulle lägga upp arbetet. Jag kan ärligen säga att jag inte var speciellt upplagd för det idag. Det blev ett konstruktivt samtal och vi kom fram till minsta motståndets strategi. Det återstår ju och se hur den funkar men det ser lovande ut nu i alla fall.

Melodikrysset

Sen var det dags för mig att hoppa i kläderna. Fram till klockan ett hade jag ännu inte satt på mig kläder utöver ett linne och en morgonrock, vilket är min standarduniform här hemma. Och så undrar jag varför jag är singel. Hur som helst så gick jag iväg mot Eurostop och en fika. En fika som inte blev av. Det var för mycket folk för att jag skulle kunna sitta där och njuta. Så jag fick handla lite nödvändigheter och gå hem igen.

På vägen hem kände jag någon form av ångest. Jag tyckte jag hade hur mycket måsten som helst som väntade där hemma och jag ville inte gå hem. Jag funderade på att ta en skräpdag och bara gå hem och lägga mig på sängen, men någonstans insåg jag att det skulle vara kontraproduktivt och att jag skulle känna mig mer pressad i morgon.

Jag beslutade mig för att boka en tvättid. Det brukar vara ett bra sätt att få igång mig. Då har jag en timme i stöten som jag måste göra något med. Då kan jag lättare komma igång med studier eller jobb. Så jag fick tag i en tvättid och det har funkat ganska bra. Jag får fortfarande sparka på mig själv för att verkligen göra något men å andra sidan har jag fått mer gjort än jag hade i mina tankar att jag skulle få gjort idag. Det känns skönt men ändå känner jag att det är en jävla skitdag. Utan någon som helst anledning. Men å andra sidan, när jag om en liten stund hämtat tvätten i källaren så kan jag drick öl och whiskey och bara tycka synd om mig själv. I morgon är en annan och förhoppningsvis bättre dag.

Repris

Så kom måndagen. Det där med att sova tidigt, ja det vet ni ju hur det brukar gå med det. Har man dessutom då sovit en och en halv timme mitt på dagen så blir det ju inte lättare. Så jag satt och kollade klart på Jessica Jones i går kväll, det var bara två avsnitt kvar så jag kan ju inte säga att kvällen blev hysteriskt sen men ändå så pass att det kändes i morse.

Så dagen har varit seg och det känns verkligen som att det ska bli skönt om ett par veckor när lovet drar igång. Då är det bara studierna att hålla reda på, även om jag antagligen kommer försöka jobba lite också. Kan ju vara bra att vara lite förberedd också när det drar igång igen efter helgerna.

Jag lämnade in min dator för lite healing hos IT-avdelningen idag, vilket medförde att det var ett par timmar då jag inte kunde sitta vid den och göra alla de där sakerna som man normalt sett gör när man får ett par minuter över. Rapporterar lektioner, skickar mail och kollar om det kommit någon ny information som man ska ta ställning till. Det enda jag hade att göra var att ta fram filen och fila på min kula.

evihetsprojekt

Nu är ju detta en gammal bild och jag har kommit en bra bit längre på den sedan jag tog den här bilden. Men det går sakta. Eleverna och mina kära kollegor brukar komma och fråga hur det går med kulan och det är inte utan att jag verkligen vill få den färdig för att visa att det blir något av den. Men som sagt, det går trögt. Det är alldeles för mycket att göra men jag försöker klämma in lite filande här och där för att komma något lite framåt.

Sen kom mötet idag, med precis lika mörka besked som för två veckor sedan. Inget är bestämt men det är ett rejält minus i kommunens kassa. Alltså sådär herrejösses minus. Men så länge vi inte vet något så ska vi ju jobba på, planera för en framtid som vi inte vet blir av eller när den i så fall kommer. Så är det förvisso, man måste vara förberedd på allt givetvis, men jag kan sakna att jobba i företag när sånt här sker. Vägen från ord till handling är bra mycket kortare. Nu ska det läggas upp en plan för hur man ska presentera allt för politikerna så att man får deras fokus att skifta från detaljnivå till mer övergripande. Sen ska det säkert stötas och blötas på politikernivå ett tag innan något besked kommer. Det finns ju förvisso fördelar med det också, det är ju bättre att de diskuterar det än att de tar ett beslut på lösa grunder. Det är ju trots allt mina pengar de leker med. I dubbel bemärkelse.

Men jag känner mig sådär peppad på att sätta ihop prov och lektioner ikväll. Graden av entusiasm för skolarbetet sjönk ju också en hel del. Så idag blir det inte så mycket gjort. En kväll att gräva ner sig igen, precis som efter förra mötet. Det får bli så.

Tydligen har någon varit och lämnat något på Europa och tjuren idag. Ett paket av rör och tejp är det någon som lagt på statyn. Torget är avspärrat och bombgruppen är på väg från Göteborg. Jag hoppas att det bara är någon med uselt sinne för humor som varit i farten. Men det kan man ju inte ge sig fan på. Samtidigt vill jag inte dra för stora växlar på det när det ännu inte är bekräftat vad det handlar om. Bäst att invänta och se vad som sker.

Grått, trist och segt

Det har inte blivit mycket gjort. Kanske kan jag skylla på vädret eller att katterna har hållit mig vaken i natt men det är bara svepskäl. Jag har gjort det mest nödvändiga. Jag har handlat, jag har lastat i en omgång tvätt och jag håller på att göra matlådor till kommande vecka. Men av mina ambitioner att plugga och städa har det blivit intet.

Gått och trist

Vädret är grått, disigt och trist. Egentligen som gjort för att städa och plugga. Men utöver min promenad till affären så har inget blivit gjort. Jag har legat på soffan och vilat. Jag är så outsägligt trött. Kanske är det någon form av höst/vintertrötthet som kommit över mig. Kanske är det bara det att jag inser att jag verkligen inte MÅSTE plugga eller städa just nu som gör att lättjan tar överhanden. Men snart nog måste jag det. Men den här dagen är körd.

Jag blev trött när jag kom ner till tvättstugan och insåg att det bara var en tvättmaskin att tillgå just nu. Det gör att man måste springa lite mer. Jag brukar få till tvättiderna så att jag har två maskiner tvätt och då behöver jag bara gå ner en gång för att ta ur tvätten och hänga den. Sen får den hänga tills tvättiden är slut. Nu blir det helt plötsligt en tur ner till, vilket förvisso är bra för då får jag röra på mig men det är irriterande när inte allt är som det ska vara. Speciellt sådana här dagar när jag är trött och bara vill sova. Då blir jag extra irriterad och sen blir jag irriterad på mig själv för att jag låter sådana enkla saker få irritera mig. Som att klockan till tvättstugans dörr går 4 minuter för sakta. Så när man kommer ner när klockan verkligen slagit tre så får man ändå stå där och vänta. Det fick mig på riktigt dåligt humör idag.

Det är inte lätt när det är svårt. Jag skulle gärna sova bort hela dagen på soffan men dels vet jag att då kommer jag inte kunna sova i natt och det är dumt för jag ska jobba i morgon. Och dels så vet jag att jag inte kommer till ro ordentligt på soffan för jag ligger hela tiden och funderar på vad jag borde göra. Så det blir ingen kvalitativ vila. Kanske borde jag lyssna på något sånt där avslappningsljud med valsång eller något liknande. Kanske skulle det trolla bort tankarna på att jag verkligen behöver dammsuga.