Blåst

Det blev inte lättare att sova natten som var. Givetvis så tyckte jag att den där stormen kunde jag väl strunta i, den verkade inte bli så allvarlig. Inte förrän den drog igång på allvar. Tack och lov så kom den inte från det håll som gör att det låter mer när det blåser. Det behövde den å andra sidan inte för att hålla mig vaken. Jag låg och väntade på att inglasningen skulle ge sig. Men den höll.

Så det enda som drabbade mig var nattsömnen som inte blev så lyckad. På morgonen hade jag haft planen att gå till jobbet. Men vinden hade inte lagt sig så pass så att jag kände att det var ett alternativ. Det fick bli bil idag. Det var skönt, med tanke på hur trött jag var när jag vaknade. En fullmatad arbetsdag på det och så en del förberedelser för kommande lektioner och snart ett möte med projektgruppen om vårt projektarbete, det gör att jag känner mig ganska mör just nu. Jag skulle hinna med en stund på soffan innan mötet, risken är bara att jag somnar och det är ju lite dumt. Får dra igång Netflix tror jag innan ögonen går igen på mig.

Kurragömma

Ni har hört det förr, men idag stämmer det mer än någonsin. Jag är trött. Jag har inte sovit dåligt. Däremot har jag inte sovit så mycket. Igår gick jag runt här hemma och klockan började närma sig tio på kvällen när jag av någon anledning gick ut i hallen och tittade efter plånboken. Den låg inte där den skulle vara. På en byrå i hallen har jag en skål jag svarvade en gång i grundskolan. I den lägger jag nycklar och plånbok när jag kommer hem, då vet jag var de är även om jag skulle byta byxor eller ta en annan jacka när jag ska gå ut. Men nu låg bara nycklarna där.

Första tanken var att jag glömt den i arbetsbyxorna och pulsen gick ner något. Tills jag insåg att jag hade handlat på vägen hem. Med andra ord var den inte på jobbet. Pulsen ökade igen. Jag började leta bakom byrån, jag kände genom byxorna och kollade genom jackan och garderoben ifall den hade ramlat ur när jag hängde in jackan. Den fanns inte där. Då kände jag på ytterdörren. Jag hade glömt låsa. Då rusade pulsen iväg. För vid ett tillfälle under kvällen så hade min skygge katt rusande genom rummet som om något hade skrämt honom. Hade någon gått in och tagit plånboken? Jag kollade genom lägenheten noga men den fanns inte någonstans. Jag satte mig ner för att fundera över var den kunde vara. Hade någon gått in i lägenheten hade de ju inte tagit enbart plånboken, som enbart innehåller kort och struntat i bilnycklarna som ligger på samma ställe. Det försökte jag övertyga mig om. Det gick inte så bra.

Jag började kolla upp nummer för att spärra kort. Jag hade ju pengar hemma så jag skulle ju klara mig utan kortet en vecka. Sen kom jag på att det var ju inte bara mitt mastercard, det var ju körkort och tankkort också. Jag satte mig i soffan och funderade på hur jag skulle lösa allt. Om jag inte har något körkort så har jag ingen id handling för att hämta ut ett nytt körkort när det kommer. Då slog det mig. Bilen! Givetvis hade den ramlat ut där. På med kläderna och ner till bilen, jag lös runt med mobilen för att se om den låg där men hittade inget. Så det var bara att gå upp igen. Jag var övertygad om att den var borta.

2015-11-20 20.09.00

Klockan hade börjat närma sig midnatt och jag funderade på om jag kunde tappat den på maxi. De öppnar ju klockan sju och jag skulle kunna stanna till där innan jobbet för att fråga. Men jag vågade ju inte lämna kortet ospärrat till morgonen. Det kan göra ganska mycket under några timmar. Så jag slog numret till banken. Och hamnade i en kö. Strax innan midnatt en torsdagkväll var jag alltså inte ensam om att behöva spärra ett kort. När rösten kom tillbaka andra gången och sa att jag hade plats ett i kön så slog en tanke mig. Jag hade aldrig tittat i det där utrymmet som är på dörren i bilen. Där man har isskrapor och godispapper.

Motvilligt la jag på luren. För vid det här laget hade jag accepterat att plånboken var borta och det enda rationella vore att vänta på att någon skulle svara. När jag kommer i det stadiet så slår jag ifrån mig alla argument om att det kan vara på något annat sätt. Men jag tvingade ut mig i mörkret igen. Och där låg den, bland isskrapor och godispapper hade den landat. Jag var väldigt nära att spärra kort och förlustanmäla körkortet. Hade jag gjort det hade jag nog skrikit rakt ut i morse när jag kom ut och skulle ta fram isskrapan för att skrapa rutorna. Istället kom jag i säng halv ett och det tog en stund innan adrenalinet hade lagt sig.

Så jag har fått fyra timmars sömn i natt. Det var ingen bra uppladdning för jobbet idag. Som tur var så är det ju praktiktid och dagen skulle ägnas åt besök av en elev i Unnaryd. Så dagen har inte varit så betungande och jag kunde avsluta till lunch. Sen efter dagens skivinköp så landade jag på soffan ett par timmar. Det behövdes annars hade jag nog inte klarat av att plugga idag.

Hade ju tänkt skriva om skivfynden jag gjorde idag men det här blev så långt att jag tror jag tar en öl till och lägger mig på soffan istället. Det känns som att jag har förtjänat det.

Dags att landa

Så var jag hemma igen. Det är tyst när katterna inte är här och en aning stökigt när jag precis har packat upp. Jag borde sätta mig och plugga men det har jag inte ork till ikväll. Hade ju grejerna med mig upp för att kunna göra lite där uppe men det blev inget av det. Första kvällen var man trött och ville bara i säng och igår var jag trött efter en hel dag på mässan och så det där med att eleverna åkte ut gjorde ju inte saken bättre. Idag har det blivit mässbesök igen och många mil hem via Värnamo och Haverdal. Så det får nog bli ett bad. Bara sjunka ner och njuta en stund över att vara hemma.

Ljusrummet

Jag är trött på hotell nu. De senaste fyra veckorna har jag varit på hotell varje vecka. Det är skönt att vara hemma. Men det här ljusrummet var trevligt att sitta och äta i. Akustiken var inte så trevlig dock men det var mysigt på morgonen när regnet öste ner över takfönstret. Det har varit en trevlig tid på Hotel Viktoria faktiskt, även om hissen spökade lite.

 

Hotellfrukost

Frukosten kommer jag i vanlig ordning också sakna. Prinskorvarna och baconet var väldigt gott på det här hotellet. Det är inte riktigt samma sak med limpskivor med hushållsmedvurst på. Men jag får klara mig utan det. Eller så får jag ta tag i mina planer på att dressera katterna…

Blomma

När jag kom hem så såg jag att de lag som tävlat i samma kvartsfinal som våra elever hade tagit sig till finalen i morgon. Det är en klen tröst men jag är stolt över våra elever som tog sig så långt som de gjorde och även fick så pass höga poäng som de fick. De kan gå med huvudena högt när de kommer till skolan i morgon trots att de inte tog sig vidare.

Jag skulle bara

Jag skulle mycket idag. Mycket blev också gjort, men inte så mycket som jag ville. I alla fall inte hemma. När jag väl kom hem så fixade jag middag och tänkte att sen kan jag plugga ett par timmar. Men jag blev lite trött och tänkte att jag ska bara sova 45 minuter på soffan. 

Det blev 3,5 timmar. Och jag vaknade trött. Förvisso sov jag riktigt uselt i natt och jag fick kanske fyra timmars somn då så jag behövde det verkligen. Samtidigt så har det varit en intensiv period de senaste veckorna så jag behövde nog de där timmarna på soffan. Men nu blir det inget pluggat. Jag bäddar och går till sängs istället. Strax efter nio en fredags kväll. Stabilt. 

Favorit i repris

Min lektionslediga tisdagseftermiddag har blivit mer eller mindre synonym med studier. Så även idag. Jag stannade kvar på jobbet och stängde dörren till kontoret och gjorde satte igång. Det gick sådär. Jag fick definitivt mer gjort förra veckan när jag gick iväg till biblioteket. Det hade så här i efterhand varit bättre att göra så denna veckan också. För när jag började läsa så kom tröttheten tillbaka. Och den sitter i än.

Då hade jag ändå gått till jobbet i morse för att komma igång, det börjar ju bli lite kyligt nu på morgnarna så man vaknar verkligen till efter en 40 minuters promenad. Jag såg också till så att jag åt ordentligt på lunchen så jag inte bara drog i mig lite nudlar som det kan bli annars. Men ändå kändes det som om jag skulle somna när jag satt där inne. Sen blev det ju inte bättre av att det då och då kom någon elev och ställde lite frågor eller att jag satt framför datorn. Det är ju inte det bästa för att säkerställa att man är fokuserad på böckerna.

Halmstad slott

Återigen är jag inne och funderar på varför jag över huvud taget läser det här. Det är ju en fråga jag har ställt mig tidigare, flera gånger, och varje gång så har det till slut visat sig att det jag läste blev intressant. Så mitt minne är ganska kort och jag lär mig inte av mina misstag. När jag promenerat hem så bestämde jag mig för att ta en tupplur. Det är ju ett bra sätt att återfå lite energi och kunna känna sig lite pigg på kvällen. Men inte då. Nu sitter jag här och funderar på om man kan gå och lägga sig halv sju på kvällen.

Förhoppningsvis är det bara någon lite hösttrötthet som kommit över mig och inte något virus. Jag kände mig täppt och allmänt dåsig i går kväll men som sagt så hoppas jag att det bara var något tillfälligt. Planen att plugga ikväll kan jag lika gärna överge direkt. Det kommer inte funka. Nu ställer jag in mig på lite Netflix i soffan och en stor mugg te innan jag hoppar i säng tidigt och hoppas kunna sova bort den här tröttheten som kommit över mig. Med anledning av hur jag mådde igår kväll har jag tagit beslutet att inte springa denna veckan. Får väl se om det hjälper eller stjälper.

Under isen

Hela eftermiddagen har jag känt mig trött och det enda jag egentligen velat göra har varit att sova. Men efter jobbet så väntade blodgivning och det är ju inget man kan hoppa över hur som helst. Så det fick bli en liten tupplur på soffan innan jag skulle iväg.

Allt verkade bra och blod lyckades de hitta så jag får väl vara nöjd och glad. Men nu kommer det inte bli mer gjort idag. Kommer ta tillfället i akt efter min goda gärning och slappa hela kvällen. Att bli tappad på blod är ju inget man ska ta lätt på. Bäst att lägga sig på soffan hela kvällen och hoppas att livs andarna återvänder till i morgon.