En påse medicin

När jag vaknade i morse insåg jag att svullnaden i benet inte hade gått ner. Värken var något mindre när jag vaknade men den kom snart tillbaka när jag började gå runt i lägenheten. Så efter en dusch, den var välbehövlig efter två dagar med feber och sängliggande där klädombyte inte varit främsta prioritet, så ringde jag 1177 för att höra vad jag skulle göra. Var det dags för amputation? Och fick man i så fall mängdrabatt om man tog båda benen samtidigt?

Medikamenter

Kvinnan som svarade funderade, tänkte och frågade en massa saker och kom till slut fram till att hon tyckte det lät som rosfeber. Men det kunde hon ju inte veta med säkerhet, så hon kopplade mig till kvälls- och helgmottagningen med orden att om de inte ringer upp inom en timme så åker du dit ändå för du behöver behandling. Så jag knappade in mitt telefonnummer och fick veta att de skulle ringa upp halv elva. Två timmar senare. Så jag drog på mig lite kläder och staplade iväg till bussen.

På grund av branden här i Halmstad igår så har man tillfälligt flyttat kvälls- och helgmottagningen till akuten på sjukhuset. Som tur är så har bussen som passerar mitt just sjukhuset som ändstation. Jag kunde med andra ord bara hänga med på resan.

På den tillfälliga mottagningen var det som man kan tänka sig en aning kaotiskt. Ingen visste var något fanns, allt tog mycket längre tid och det sprang folk fram och tillbaka. Jag förklarade mitt ärende och sköterskan som bokade tider bad mig visa upp mitt ben och även hon misstänkte rosfeber. Så hon bokade in mig. Tiden jag fick var 11.00, klockan var då 09.40, hon suckade urskuldande och förklarade att det helt enkelt var kaos nu. Så jag såg min chans att gå till kiosken som ligger i backen utanför sjukhuset och få i mig lite frukost. Flaggorna var uppe när jag såg den tidigare så jag traskade dit. För att upptäcka att den var stängt och öppnade just 11.00. Nästa anhalt sjukhuscaféet. Det måste ju vara öppet. Men nej, det slog inte upp portarna förrän 10.30. Så jag traskade runt, lyssnade på melodikrysset och väntade på att klockan skulle gå.

När klockan äntligen närmade sig så gick jag in, anmälde mig och tog plats i det provisoriska väntrummet. Där fick jag sitta, eftersom det var nära akuten så var det strängeligen förbjudet med mobiltelefoner så jag vet inte hur länge jag fick sitta där men kanske att jag blev uppropad av en kvinna som gav mig historiens slappaste handslag. En död fisk hade gjort det bättre. Hur som helst så fick jag komma in i ett rum och hon tittade på benet och konstaterade tämligen fort att det handlade om just rosfeber. Tror jag att hon sa. Hon sa det på latin och jag var så upptagen med att vara på väg att få en kur antibiotika som skulle hjälpa mig kvickna till igen. Så efter fem minuter var jag på väg ut igen, med två recept väntande på apoteket. Läkaren blev jätteglad när hon hörde att det var öppet idag så hon kunde hänvisa patienterna dit.

Antibiotikan ska tas, inte med mat utan mellan målen, jag vet inte vilken sadistisk idiot som kom på det men det måste varit någon som gillar att detaljplanera. De ska tas tre gånger dagligen, den biten kan jag klara, en timme före måltid eller två timmar efter. Alltså jag har i allmänhet svårt att planera vad jag ska ha till middag, att då ens tro att jag ska kunna planera in den så pass att jag en timme innan kan ta en tablett är ju rent löjeväckande. Så det lär bli en hel del larm i mobilen som går av ett par timmar efter att jag har ätit. Och jag som då är mästare på att gärna ta mig en matbit mellan målen, hur påverkar det resultatet? Det finns så mycket frågor i det här men jag hoppas att de här tabletterna verkar och att jag blir fri från det här snart.

För det är ju inte så att man känner att man blir bättre direkt. Tvärt om, man blir ju sämre först när kroppen börjar fighten, då blir man ju trött, hängig och kass. Jag hoppas att jag kan komma igång med studierna snart, jag en balja tvätt att stryka och på måndag ska jag till mina föräldrar på påskmiddag. Då vill man ju vara fit for fight så man kan svälja några ägg med tillhörande sill.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.