Fan då!

Det blev en liten sovmorgon idag. Mycket med tanke på att jag inte kom i säng förrän närmare halv två. Tog tag i lite städning på förmiddagen så nu är lägenheten presentabel igen. Typ. Jag har för mycket saker på för liten yta och borde i ärlighetens namn gå genom och göra mig av med en hel del av det som ligger här men jag har inte ork till det. Och nu som heltidsarbetande student så lär jag inte ha tiden heller.

Häromdagen när jag var och handlade hittade jag en bit karré som såg fin ut så den lät jag följa med hem till frysen. Tanken jag fick på förmiddagen var att jag skulle göra mitt goda rotmos idag. Så jag tog fram den där karrén och lät den börja töa lite sakta. För att göra rotmos krävs ju en del rotfrukter, så det var bara att snöra på sig skorna och ge sig av till affären. Jag tänkte att det kunde ju bli trevligt med en promenad med en podcast i öronen. Då hittade jag mina hörlurar på soffbordet.

Hörlurar, sönder

Mest troligt har Elvis fått syn på dem under natten och bestämt sig för att hämnas lite för att jag var borta på universitetet. Kul, verkligen. Så jag tog med mig soporna ut och gick iväg. Väl på affären så inser jag att de har förvisso kålrot, men bara i modellen alldeles för liten eller åt helsike för stor. Den lilla hade inte räckt och om jag köpt en av de gigantiska kunde jag ätit kålrot halva vintern. Så där sprack den planen och hemma låg karrén och töade. Det fick bli en snabb omställning i tankarna och nu blir det antingen kyckling eller tortellini. Jag har inte riktigt bestämt mig än, det ger sig säkert senare. Nya hörlurar passade jag på att köpa i alla fall så jag kunde lyssna på DJ 50 spänn på vägen tillbaka.

Annars har dagen spenderats med näsan i Reflektionshandboken. Min slutsats är att ju mer jag läser desto mer funderar jag på vad det är jag ska använda det till. Så jag har tagit ett beslut. Första uppgiften ska jag nu börja skriva på, ett logginlägg om hur jag bland annat upplevde kursstarten. I det logginlägget ska jag knyta an till något ur Reflektionshandboken, kanske går det lättare när jag har en tydlig sak att fokusera på. Annars blir det nog allmänt luddigt bara. Jag måste konkretisera det hela. Se på mig, jag börjar redan använda stora ord.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.