Jag lär nog ångra mig

När jag kom hem efter jobbet idag så plockade jag först in maten jag hade köpt och sen tog jag på mig träningskläderna. Sen gav jag mig ut och gåggade. Igår så tog jag beslutet att jag skulle försöka komma igång med lite löpning igen. Och idag tog jag språnget. Jag avverkade 2.23km på 21:02. Det är ju inte några topptider direkt men det är en början. Nu i början så ska jag bara ta en dag i veckan till att få igång löpsteget igen. Jag vill inte förhasta mig och jag vill inte dra på mig någon knäskada med tanke på min vikt. Det får gå sakta och lugnt tillväga.

Och sakta gick det. När jag gav mig iväg så gick jag först till slingan innan jag bestämde mig för att jag skulle springa en låt och gå en låt. Det var ju ett bra koncept förutom att jag inte tänkte på att låtarna i spellistan är ju av väldigt varierande längd. Så det blev väl inte helt rättvist fördelat. Jag sprang mer än jag gick kan jag säga. Det känns att jag har varit förkyld och att jag har en del slem i systemet. Men kanske kan jag få bort en del av det nu. Men lär nog ångra mig i morgon när träningsvärken kommer. Nu är pass 24/55 gjort i alla fall.

Dagen har varit ganska lugn. Med tvåorna på praktik så blir det väldigt mycket plats över i verkstan helt plötsligt. Inte för att de tar någon större plats normalt sett men det märks när det blir tyst. Det har ju inneburit att man har fått en del tid över till annat. Jag har stöttat vår pensionär som kommit in för att ta hand om försvarets grabbar. Det var inte så betungande, men det är en tydlig skillnad på dem och våra elever. Även om deras vanliga lärare också tycker att det har gått utför med intagningskraven och att vissa av de som kommer in numer inte borde blivit påtänkta från början. Det är skoj att se vad det skiljer mellan olika betraktningsvinklar.

Jag tog mig över 40000 ord idag. Nu måste jag börja gå mot slutet. Det är ju inte så många dagar kvar nu innan det är över. Inte för att jag måste ha en färdig historia då, det är mer så att jag vill det. Och det börjar röra sig i min lilla deckare. Det där som jag absolut inte ville skriva. Just det är det som det har utvecklats till. Jag ryser vid tanken och samtidigt så vill jag inget hellre än att skriva vidare. Men 1700 ord idag får räcka. Så länge jag har lusten kvar är jag glad. Då vet jag att jag kommer vidare. Men inte i morgon. Då väntar först konferens i Växjö och sen är det dags för fotboll. Jag ska gå och se kvalet mellan Helsingborg och Halmstad. Jag tror det kommer bli tufft. Men jag hoppas jag får vara med och sjunga fram HIF till en seger.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.