Ny dag, ny penna

När jag skulle gå på toa i morse insåg jag att jag nog varit ganska trött dagen innan. På hallmattan låg posten kvar, bland annat låg där en avi om ett paket som låg och väntade på mig på Maxi. Det passade ju bra för jag hade tänkt cykla dit innan jobbet ändå för att posta ett litet paket till en vän. Problemet var bara att jag inte kunde minnas att jag väntade på ett paket.

2016-10-20-20-11-55

Jag tog med paketet till jobbet och medan jag cyklade dit så insåg jag att det kunde vara en penna. Det har blivit några pennor som jag ropat in nu den senaste tiden, och jag hade glömt att det var en på väg. Så när jag kom till jobbet blev jag väldigt glatt överraskad när jag såg att det var min Parker 45 Flighter som hade kommit. En mycket trevlig penna, Parker gör bra pennor och det är nog det märke jag har flest pennor från just nu i konkurrens med Lamy. Så nu har jag ytterligare en penna att ta ställning till när det väl bär av till studierna i Kalmar nästa vecka. Spännande.

Det känns som att tiden bara springer iväg just nu, jag får inte riktigt tid till att göra allt som jag skulle vilja men det gäller att hålla i sig och hänga med. Det är ganska skönt att ha en sådan sak som träningen att hänga falla tillbaka på, den finns där oavsett vad som händer. Nu har det varit stängt i idrottshallen på grund av kyla de senaste dagarna och det ledde till att personalfysen blev inställd. Men jag som har en utmaning med mig själv på gång kan ju inte vika ner mig för en sådan liten småsak så jag cyklade hem och körde på utegymmet istället. Det var inte så farligt kallt och regnet höll sig tack och lov borta.

När jag var på väg hem så kom en äldre dam fram till mig och frågade om jag bodde i närheten. Det visade sig att hon var på väg hem efter att hon varit i dotterns stuga och räfsat löv och nu var hon väldigt törstig och visste inte om hon skulle orka gå hem. Så hon bad om ett glas vatten. När vi gick bort mot mitt hus så pratade vi lite som man gör och det visar sig att damen var 80 år och hade nyligen haft en stroke. Men ändå gav hon sig iväg på en ganska rejäl cykeltur till sin dotter, hon räfsade löv, upptäckte att hon fått punktering och bestämde sig att gå hem. En promenad på minst 5-6 km. Givetvis fick hon lite vatten, en hel flaska och ett par bananer. Jag kände att jag inte kunde låta henne gå iväg helt torrlagd. Hon drack girigt ur flaskan när hon fick den så nog var hon törstig. Inte undra på det efter den dagen hon haft. Sen skildes vi åt.

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.