Rod Stewart

Rod Stewart

Rod Stewart – Downtown train (Slection from the storyteller anthology)

Rod Stewart, eller numer Sir Rod Stewart, har i stort sett alltid funnits i mitt liv. Även om det inte var förrän i slutet av 80-talet som jag började lyssna på honom och när jag senare cyklade till Yngsjö, en resa på 18km enkel resa (jag minns fortfarande hur jag svängde ut på körbanan för där var asfalten mer nersliten och jämn än den var på vägrenen. Det var en varm dag och jag hade inte någon freestyle med mig.), för att spela av min brors Rod Stewart och Bob Marley skivor blev jag en aning besviken.

Jag ville ha det stora stadiumrockande soundet som jag var van vid och det här var rockigt enkelt och tunt. Det var bland annat från skivan Sailing och där var ju egentligen bara en låt jag ville ha och det var ju titellåten. Sen dess har jag kommit att uppskatta även de tidigare sakerna i hans karriär. Bland annat saker från The Faces med Three button hand me down som är trevligt gungrockig och som är något jag lärt mig att uppskatta.

Detta är en ganska udda samling låtar. Det är inte de stora låtarna som har samlats in och det handlar om ett urval ur en fyra skivor stor samling som spänner över 1964-1990, och man kan tänka sig att det är en liten del av allt. Från Stay with me och till just Downtown Train som är en ganska blek cover av Tom Waits låt. Men den låt jag tycker sticker ut är den ganska hemska historien The killing of Georgie (Part I and II).

Den handlar om Georgie som är homosexuell och blir förskjuten av sina föräldrar när han berättar för dem, flyttar till New York där han hittar kärleken men på väg hem från Broadway möter han ett gäng som är ute efter bråk och en kniv tar Georgies liv. Det är en låt med sanningsbakgrund från tiden i Faces då Georgie var en nära vän till Stewart som blev dödad i New York.

Man kan lugnt säga att den här, numera adlade, skotten har funnits i mitt liv länge och det känns ändå som att jag inte riktigt har upptäckt allt. Inte så att jag lyssnar på honom så mycket men jag gillar fortfarande det där stora bombastiska soundet från sent 80-tal.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.