Så nära men ändå inte

Jag vaknade i natt. Flera gånger i och för sig men just den här gången minns jag kusligt väl. När jag vaknade så kände jag att jag kunde andas obehindrat. Jag hade ingen huvudvärk och jag var förvånansvärt pigg. Klockan var strax efter midnatt och när jag kröp ner i sängen igen hade jag redan gratulerat mig själv och planerat vad mitt första träningspass skulle bli.

2016-10-31-19-35-24

När jag vaknade i morse var bilden en annan. Jag snörvlade och nös. Huvudvärk hade jag förvisso inte men jag var allt annat än pigg. Som om allt bara var en vacker dröm. Jag insåg att någon träning blir det varken idag eller i morgon. Jag ska vara glad om morgondagen blir lite bättre än idag. För jag har inte varit någon vidare tillgång på jobbet känns det som. Huvudet har varit fullt med snor och inte så mycket annat. Allt jag ville var att åka hem och lägga mig i badet med en stor whiskey. Problemet var ju att whiskeyn var slut. Och så att jag måste jobba då förstås.

Det är alltid jobbigt att komma tillbaka till jobbet efter ett lov och idag var inte ett undantag. Det har varit fullt upp sen redan innan klockan blev 08.10 och så har det fortsatt ända fram till 14.30 när jag släppte hem mina elever och bytte om snabbt för att åka och köpa ovan nämnda whiskey. Oavsett vad skulle jag ha mitt bad ikväll.

När jag väl kom hem så kände jag mig så pass pigg att jag satte mig för att skriva. Målet är ju 1667 ord om dagen även om jag inte måste skriva. Jag vill inte tulla på min buffert bara för att jag har en. Den ska sparas till dagar då jag inte kan skriva eller helt enkelt inte hinner. Dagar då jag, bevare mig väl, måste plugga i stället. Nu när jag stänger ner för idag så ligger jag på 20764 ord. Det är helt okej. Det betyder att jag är inne på nästa veckas ord och knaprar. Det känns skönt. Rent tekniskt behöver jag inte skriva mer än 1219 ord om dagen nu för att bli klar till den siste. Men min hjärna funkar inte så. Minst 1667 om dagen. Gärna fler. Just nu är jag hagalen. Mer ord.

Så jag har gjort ett omslag. Titeln satte jag när jag hittade det här projektet och jag låg sömnlös mitt i natten. Jag gillar titeln men jag misstänker att den kan komma att ändras i och med att handlingen i det jag skriver ändras mer eller mindre dagligen. Som någon sa, detta är fasen då man fyller i all sand i sandlådan. Sen kommer fasen då man skapar något av alla orden.

Men först sömn.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.