Tillbaka till verkligheten

Dagen igår tog på krafterna. Det kändes verkligen i morse när klockan ringde. Jag ville inte stiga upp. Det väntade ju ingen mässa och inget pris att hämta ut. Tillbaka till verkligen igen. Myran står bra i glasskåpet och ska väl bara prydas med ett litet foto och motiveringen.

Dagen har gått fort. Det är fördelen med att ha mycket att göra. Tiden verkar accelerera ju märmare sommaren man kommer. Eller om det bara är så att den går fortare ju äldre man blir.

Bilen fick en dos ström idag och nu har sista resan gjorts med den för min del. Nu är den avställd och jag hoppas att det är någon trevlig bilkunnig person som ser annonsen och ger den nytt liv. Det är den värd.

I morgon är det dags för mässa igen, UF mässa för de som går i trean. Då ska alla UF företag visa upp sig och vi ska ta med oss tvåorna och åka dit. Se till att de får lite inspiration inför trean när de får möjlighet att driva UF företag.

I morgon är också dagen då jag ska ha lektion och min VFU-lärare ska vara med. Jag har inte varit så nervös. Än. Har en känsla av att det kommer igång snart. Får väl se hur sömnen blir i natt. Men med tanke på hur trött jag varit idag borde jag sova som en stock.

Sömn är en bra och närande sysselsättning som jag normalt gör lite för lite av. Men det ska jag råda bot på ikväll, så nu är det tack och godnatt.

Gravöl

Dagen började ganska bra. Jag vaknade tämligen pigg och såg fram emot att komma igång. Men det började kastas grus i maskineriet redan från start. Min iPad som jag använder på morgonen till att läsa tidningen var mystiskt nog urladdad, så jag fick göra det i telefonen istället. Det är ju inget större hinder men det är lättare i paddan.

Gravöl

Det var en hel del saker som skulle med till jobbet idag och jag bestämde mig tidigt för att ta bussen. Ute föll ett snöblandat slask och det kändes helt enkelt rätt. På bussen träffade jag en gammal elev jag hade när jag jobbade på Lernia. Det var trevligt givetvis och likaså oväntat.

Det började bra på jobbet. Jag var pigg och eleverna var på gott humör, så när jag stod där och höll lektion och vi skulle ta en liten paus så såg jag i ögonvrån att fordonsläraren med elev stod utanför klassrummet. Det var inget muntert besked de kom med. Fick veta att toppen är sprucken och den läcker fortfarande rejält med kylvätska.

Sen dess har dagen varit mörk. Jag gick bort och tittade till den, den var utkörd på gården och det är märkligt att jag som aldrig varit någon bilmänniska har så starka band till just den här bilen. Domen var hård. Det bästa är att hitta en annan bil. Vill jag försöka rädda den är det en utbytesmotor som är det bästa alternativet. Den typen av pengar kommer jag aldrig få igen på bilen. Nu har jag en räkning på knappt 2000 kronor och jag ska försöka få tillbaka det när jag säljer den i befintligt skick.

Det var inte alls det besked jag hade väntat mig och som det ser ut nu kommer jag inom en snar framtid bli Volvoägare igen. Mina föräldrar har en bil de inte har användning för och jag har ett behov. I morgon ska jag ringa och prata med dem. Men ikväll dricker jag gravöl.

Den röda lilla bilen var precis vad jag behövde. Den var inte snabbast men den var pigg för sin ålder och samtidigt som det ändå är en -94a så har den inte gått 11000 mil än. Knappt någon rost. När jag besiktigade den i höstas så var besiktningsmannen imponerad av den. Det finns inte så många kvar i det skicket sa han. Jag hoppas den kommer till någon som kan ge den nytt liv.

Blandat

Fick respons på vårt projektutkast idag. Kan ju säga att jag läst muntrare ord, men när jag väl kommit hem och satte mig ner och läste kommentarerna igen så kändes det inte så illa ändå. Okej vi får omarbeta det hela en del men det kommer nog bara gynna arbetet, om inte annat så kommer det utöka sidantalet i alla fall. Så jag har blivit lite mer positiv än jag var när jag satte mig i bilen för att köra hem.

Köra hem ja, det är ett problem med det där. Har en gammal bil och med gamla bilar kommer det ofta problem. I somras började det försvinna kylvätska och jag lämnade in den på fordonsprogrammet och lät dem titta på det. De bytte en slang och en slangklämma och allt var frid och fröjd. Fram till förra veckan då den helt plötsligt blev varm igen. Stannade och tittade i behållaren och där var inte kylvätska nära den. Så det blev till att inhandla och fylla upp den. Sen fick jag slå på igen i går. Sen körde jag till och från jobbet. När jag kom ut i morse så hade det sjunkit drastiskt i behållaren igen. Så jag körde den till jobbet och tänkte jag att jag skulle prata med fordonslärarna om de hade tid att titta på den. Helst innan jullovet. Tyvärr så är eleverna på praktik och lärarna var inte där. Fick veta att det kanske finns en möjlighet för dem att kolla på den på måndag. Sen stänger de verkstan över julen. Så jag hoppas att de har tid för den och att de i så fall hittar något lika enkelt. Det är ju svårt att se om den läcker nu också när det ständigt är blött ute. Jag håller tummarna.

Så det är med lite blandade känslor jag sitter här ikväll. Jag känner tillförsikt för skolarbetet men samtidigt är jag orolig för min bil. Vill ju inte gärna lägga pengar på den just nu, förvisso är den så fin så att lägga lite pengar på den kommer göra att jag antagligen får behålla den ganska länge men det är inte riktigt rätt i tiden för ekonomiska utlägg just nu.