Överkörd

Det har varit en lugn fredag. Ett möte och en lektion. Det är så min fredag såg ut. Och så innebandy givetvis. Men det räcker för att jag nu ska känna mig fullständigt överkörd. Men det är mest mitt eget fel.

Jag kom i säng sent igår och mest av allt ville jag bara sova vidare när klockan ringde. Men eftersom jag varit smart att boka in ett möte klockan 09.00 när jag har en ledig fredagsförmiddag så var det ju bara att pallra sig ur sängen och se till att vara presentabel.

Mötet gick strålande och jag fick en del uppslag till hur vi kan ta oss an uppgiften vi håller på med. Det där med internationell samverkan verkar med ens ganska trevligt. Men det gör ju inte att jag är mer peppad att skriva den där uppgiften för det. Vilket påminner mig om att jag har en uppgift att skriva till på söndag. Bara en sida men ändå. Det var ju det där med att skjuta upp saker, i morgon är det öppet hus och på söndag är det ju fotboll igen. Vilket gör att det finns saker som distraherar.

Hur kan då detta få mig att känna mig överkörd? Tja det är ju den där innebandyn. Och jag kan säga att två veckors förkylning av och till inte hjälper konditionen. Men så är det det där med den lilla bollen och den ska man bara hinna fram till. Och så ska man tacklas också givetvis. Det var det som var felet. för när jag i kamp om bollen skulle sätta in en, kanske inte helt regelrätt, tackling så föll jag på eget grepp och i fallet tog jag ena målet med mig. På något sätt så har det satt sig lite i ryggen så jag går som om jag är 70 år gammal just nu. Men det går över och nästa vecka delar vi ut nya tacklingar igen. Förhoppningsvis så är man lite piggare då.

Skrivandet går ganska trögt. Eller igår fick jag ihop 1000 ord lite drygt och idag stannade jag på 870. Jag behöver 601 ord om dagen för att nå 50000 till den siste, men jag vill nå så mycket mer. Jag vill bli klar med historien. Och den grupp jag tillhör tävlar mot en amerikansk grupp om att ha det bästa snittet per författare. I skrivande stund leder vi med 13025 ord i snitt per författare mot deras 12221. Men så skriver de när vi sover så jag tror att om man kollar det över tid så ligger vi ca 500-700 ord före. Det kan vi ju inte tappa. Så jag ska kämpa på så om jag ska skriva telefonkatalog tusen gånger om dagen för att hålla uppe mitt snitt. Men jag tror att det inte blir något problem.

Nu ska jag avsluta kvällen med julmust och Netflix. I morgon ska jag vara trevlig mot eventuella nya elever så jag behöver lite egentid nu.

Rent hus

Så var arbetsveckan igång igen. Skönt det på sätt och vis då det gör att man kommer in i gängorna igen så att säga. Det blir ordning på torpet igen. Det var ju en aning trist väder igår och det har fortsatt även idag, vilket gjorde att jag kände mig lat och tog bilen till jobbet. Det är ganska skönt att göra det då och då men det får inte bli en vana. Det blir lätt ganska dyrt.

Dagen har rullat på bra, det enda som inte var som det brukar var att det var inbokat ett möte under eftermiddagen. Det var i och för sig jag som hade tackat ja till mötet så jag hade bara mig själv att skylla egentligen. Det var bara det att det hela hade försvunnit ur mitt minne och det kändes inte så lockande när jag kom på det. Men med tanke på att det handlade om timplanerna så var det ett viktigt möte och det var avklarat ganska fort trots allt. Det är ju trevligt med möten där man effektivt avhandlar saker och ting för att sen avsluta. Inte massa prat för att fylla ut tiden.

Sen bar det av hemåt, eller först till affären för att hämta upp ett paket. Jag fick feeling i helgen efter en diskussion på jobbet om robotdammsugare. I helgen slog jag till och idag var det dags att hämta upp en Miele Scout RX1. En trevlig liten sak som jag har suttit och tittat på här nu ikväll när den har bekantat sig med lägenheten. Tanken är ju inte att jag ska sitta och titta på den när den arbetar även om det var förvånansvärt fascinerande. Planen är ju att den ska gå om dagarna när jag inte är hemma.

Enda problemet är att den inte riktigt ville ta sig över trösklarna som jag hade tänkt mig. I och för sig så är den bara designad att klara kanter på 20mm och trösklarna i den här lägenheten är högra än så. Men om den går en runda i rummet varje dag så kan jag lyfta ut den i köket och i hallen någon gång i veckan för att fixa även de utrymmena.

Nu är ju dammsugare ett något löst uttryck när det kommer till den här typen av apparater, det är ju mer en robotborstmaskin. Men den tar katthår och annat som landat på golvet och som inte ska vara där. Det kommer inte helt att ta bort mitt behov av att dammsuga, men det kommer reducera det till att handla om badrummet (där fanns en hel del för trånga utrymmen som gör att jag hellre dammsuger där själv) och möbler och hyllor. Det kan ju reducerad i och med att roboten går en gång om dagen över golvet och då blir det mindre som kan virvla runt och lägga sig på hyllor och möbler.

Vi får väl se om ett par veckor hur den sköter sig. Katterna, eller i alla fall Strindberg är väl inte riktigt vän med den än men det kommer nog. I alla fall om den ska gå en gång om dagen här hemma.

Skenet bedrar

Det kom snö i natt. Det gjorde att temperaturen ökade en hel del. Så i morse tog jag inte bussen till jobbet. Jag lyxade till dagen med att gå till jobbet. Det var inte det bästa för dagen egentligen men när jag gick förbi bilkön på vägrn till jobbet visste jag att jag hade gjort något rätt. 

  
Slottet var vackert i det tunna snötäcket. Jag stannade till och tog ett par bilder. Det kan bli ett ganska vackert julkort. Sen gick jag vidare för att ta tag i dagen. Jag lämnade tillbaka min topp till fordon så de kunde fortsätta med min bil. Sen rullade dagen på med elever lektioner och till slutmed ett möte om skolans ekonomi som väckte fler frågor när svaren de försökte ge var politikersvar. 

Så nu sitter jag här och försöker smälta det där mötet som drog över 45 minuter. Jag försöker förstå vad det är som händer. Om det här är en situation som jag tror kommer förbättras. Om det kommer förändra min framtid. 

Det har ju lagt en ganska dov stämning på mitt humör ikväll och jag kan väl säga att jag inte direkt ser fram emot kommande vecka när jag ska plugga för att fortsätta min utbildning till yrkeslärare. Men i morgon är en annan dag och det kan hända att allt är annorlunda då. 

Möten och gamla klockor

Så var det dags för en ny vecka. Tack vare att jag gick upp tidigt igår så hade jag tid att ta det lugnt ochklmma i säng i tid. Tänka sig att det skulle funka som ett sätt attbli lite piggare en måndag frågan är om jag skulle kunna tänka mig att göra en vana av det. Det har lett till ovanligheter i mitt arbete. Jag har lyckats använda planeringstiden till, delvis, just planering. Jag siktar på att göra det samma även i morgon. 

  
Sen var det kanske inte det roligaste att veta att det var programråd efter jobbet men det var ett givande möte som kändes positivt i efterhand. Att man sen kom hem och hittade ett härligt ryskt fickur på hallmattan är ju inte fel. 

  
Ett snyggt ur som dessutom har gått bra under kvällen. Hoppas det fortsätter så. Det är så trevligt med saker att testa och njuta av. Speciellt när det är ett ur från forna Sovjet. Jag har ett från forna Östtyskland som också går bra, men på grund av att boetten är i plast är det kanske inget man drar fram till fest precis. Men det är fantastiskt i den här tiden då allt har en livslängd på ett år att veta att klockor från mitten på 1900-talet fortfarande tickar på. Det är någon form av trygghet i det. 

Sent idag

Det var inte meningen att det skulle bli så sent idag. Jag får skylla på mina medstuderande. Mötet som vi skulle ha ikväll drog ut på tiden. Hade vi hoppat över allt nonsens så hade vi nog varit färdiga på en halvtimme men då hade vi inte haft lika skoj heller. Det blir nog bra det här. I alla fall när jag är någorlunda utvilad och kan bidra med något mer än hysteriska skrattattacker.

2016-01-12 17.40.23

Kolla in den här snyggingen. Jag har ingen aning om vad det är för en penna men den är grymt snygg. Jag budade på den lite på chans att det skulle kunna vara en Parker penna. Jag fick den för 33 spänn plus frakt och det är ju ett bra pris för en penna som är så snygg i vilket fall. Den är omärkt så jag vet inte vad det är för något men det kan vara en kopia av en Parker modell. Den funkade i alla fall och nu har jag alltså ännu en penna med bläck i som jag inte vet när jag ska använda. Eller jag har ju redan använt den för att ta anteckningar under mötet men jag måste börja se över vad jag har för pennor som jag verkligen använder. Det funkar ju inte riktigt det här med att fylla upp varenda penna och sen blir de bara liggande.

Men det är ett kärt besvär ändå och det är, ännu så länge, en billig hobby. Lite som med skivorna som jag köper billigt och begagnat. Man får se det för vad det är och nu är jag verkligen trött. Jag borde sovit för ett par timmar sedan redan men nu är det som det är. Jag har fått en del gjort ikväll i alla fall. Nu måste jag bara skriva upp vad jag ska göra i morgon så jag inte glömmer det. Sen ska jag hälsa på John Blund.

Hemma!

Det har varit ett par omvälvande dagar. Det känns som allt drog igång innan man ens hade vant sig vid att man numer är student. Under dagarnas gång har man lite efter hand fått ett litet bättre grepp om vad det är man ska syssla med. Eller i alla fall tror jag att jag har ett litet grepp om det. Helt tvärsäker är jag inte. Det kommer, jag är inte ensam om att känna så här och jag är inte den första. Har andra klarat det så ska jag också ha en chans att göra det.

Efter en förmiddag utan kaffe, allt verkade vara stängt på universitetet på lördagar, så satte jag mig i den fina hyrbilen och styrde hemåt. I ett väder som växlade från uppehåll till störtregn och tillbaka på någon minut så var det en ganska tuff resa hem. Sitter man i en hyrbil som gått strax över 50 mil så är man lite mer på sin vakt när det kommer vattenansamlingar på vägen vill jag lova. Men det var en trevlig bekantskap att köra BMW med massa knappar att trycka på.

Med en halvtimme kvar till Halmstad så stod det en kvinna och liftade på vägen. Just då var det inte speciellt regnigt med bara några minuter innan hade det kommit en rejäl skur, så jag valde att stanna. Det visade sig att hon skulle till Halmstad hon med för att där åka vidare till Falkenberg. Det blev en trevligt möte som jag inte hade räknat med, vi pratade om allt från smink till teknik. Hon var någonstans i 50års åldern och var på väg till sin dotter. Det visade sig att hon stod och väntade på en buss som skulle komma en timme senare när jag plockade upp henne där mitt ute i skogen. Det visade sig att det går två bussar på helgerna och för att komma till hållplatsen hade hon en promenad på 7,5km. Så nu när skorna börjat ta in vatten så var hon väldigt tacksam för att jag stannade till.

Sen jag lämnat av hyrbilen så slog det mig att det bara är lördag idag. Det har hela tiden känts som söndag och jag var helt inställd på att gå till jobbet i morgon. Det var en härlig känsla att komma på att det bara är lördag. Jag har alltså en hel dag till att bara lata… plugga. För det är så det får bli. Det fick vi veta. Trots att vi går på distans och förtillfället 50% studietakt så finns det ingen chans att ta det lugnt. Det gäller att komma igång så man slipper sitta hela nätterna när uppgifterna ska in. Så jag ska äta lite och samtidigt kommer jag nog bläddra lite i en av alla de där böckerna som ligger och väntar på att få fylla mig med kunskap. Det låter ju i alla fall bra när jag skriver det men jag vet inte om jag kommer se på dem på det viset när jag jag kommer längre in i utbildningen.