Det har varit en mulen dag. Lite seg och trist men den har funkat ändå. Hela eftermiddagen har det regnat. Med tanke på hur torrt det har varit har det varit välkommet. Även om det har gjort så att jag valt att skjuta upp min träning till i morgon. Förvisso är lite regn bra för karaktären när man tränar men jag har insett att det finns andra fördelar med att skjuta träningen på morgondagen. Det krockar lite mindre med livet då.
Jag har tagit en dag där jag till stor del har suttit och tittat på dokumentärer på Netflix. Först Fed Up om hur sockret påverkar oss och nu är jag mitt uppe i I am not your guru om Tony Robbins. Det är två bra filmer att se. Den ena skrämmande och den andra inspirerande.
Jag har haft tvättdag också, varannan helg ska det skötas, och det gick lättare än vanligt. Det bara kändes trevligare och så blev tvätten torr snabbare kändes det som. Som om det är någon form av karma som jag har med mig just nu. Eller så är det bara tillfälligheter och så ser jag lite mer positivt på saker och ting just nu. Även om det kan vara svårt i den tid vi lever i.
Men jag kan bara förändra mig själv och det är där jag måste börja. Det är där jag har börjat och det känns skönt. Även om jag har lång väg kvar. Men jag är på väg att bli den jag vill vara. Bara tanken på det känns skön, att man håller på att förändras men samtidigt så går man inte och väntar på slutresultatet. För det flyttas hela tiden framåt. Allt jag kan göra är att vara den bästa version av mig själv som jag kan vara i alla lägen. Och även om jag misslyckas då och då så är det inte hela världen.
I morgon väntar alltså träning, jag ska försöka öka på den lite. Enda problemet är att jag inte riktigt vet hur jag ska göra. Men om jag provar mig fram i morgon så kan jag ha träningsvärk på nationaldagen. Det är ju ett sätt att fira antar jag.