Tungt

Jag vet inte vad det är men de senaste två dagarna har jag varit otroligt trött. Jag sover ordentligt, tycker jag men jag är ändå så pass trött att jag funderar på att gå och lägga mig nu. Det känns inte riktigt rätt faktiskt. Jag borde plugga, vilket jag i och för sig har gjort i en kvart eller så. Men kanske skulle man lyda sina lustar och låta kroppen få vila. Det kan ju vara ett tecken på något. Att jag är trött kanske?

I går kom nyheten om Hans Roslings död och när den kablades ut så fick man en bild av hur många han berörde. Det var en man som kunde göra det svåra begripligt och som kunde förklara varför vi tänker som vi gör om världen. Han var medryckande och ödmjuk, men ändå rak och fast. Han visste vad han pratade om och han brann för det. Om jag har en tiondel av hans passion för det jag gör och kan få ut den till de elever jag har eller de jag talar för så skulle jag bli glad. Kanske inte nöjd men glad. Alla som skrev om honom igår skrev goda saker. Alla gillade Hans Rosling. Jag tror till och med att om han hade några meningsmotståndare så skulle de inte kunna säga något negativt om honom.

Han föll offer för den fruktansvärda cancern. Min farmor sa en gång att om det är så att du ska få det så får du det. Oavsett vad du gör. Och det känns lite så. Det spelar ingen roll om du lever hälsosamt och snällt, den kan komma åt dig ändå. Jag funderade lite under det senaste halvåret vad som hade hänt med Hans, han försvann ur rampljuset. Jag bara gissar vilt när jag tror att det har att göra med hans syn på det han gjorde. Det var inte cancer han ville förknippas med. Det var kampen mot det ignoranta tänkandet om världen. Han ville visa att världen i många fall faktiskt blir bättre och bättre, oavsett vad vi läser i tidningen. Men jag gissar som sagt.

Det är trist att han är borta. Han har öppnat mina ögon för tanken att jag kan ha fel i mina tankar om hur världen ser ut. Att jag måste börja titta på hur det verkligen är och inte hur det visas upp. Det var sorgligt i går och det känns inte så mycket bättre idag. Men ändå känns det hoppfullt att se hur många han berörde. För det borde betyda att det inte bara är mina ögon som har öppnats och kanske kommer hans arbete leva vidare på många håll i världen tack vare den han var.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.