Det är bara drömmar

Våra drömmar är inte verkliga. Ändå verkar de vara just det när vi sover och vi vaknar och känner oss, inte bara känner oss, vi är påverkade av dem. Vi kan vakna glada, arga, skräckslagna eller ledsna. Dessa drömmar får oss att må på ett visst sätt med sina verkliga bilder som de målar upp. Ändå vet vi att de inte är sanna när vi vaknar.

En del av deras effekt lever kvar med oss under dagen. Men vad är nattdrömmarna som våra dagdrömmar inte är? Ändå låter vi de senare påverka oss än mer. Vi drömmer fram scenarier om att de vi har runt oss inte tycker om oss, att något vi ska göra kommer gå fel eller så återupplever vi något ur det förflutna, inte sällan något hemskt.

Dessa tankar, drömmar, är precis som de vi har när vi sover. Fiktiva. Något som vi kan släppa om vi bara vaknar ur dem och inser att de inte har någon makt över oss. Vi slår bara på oss själva när vi redan i förväg tänker på hur det vi ska göra kommer gå åt skogen. VI måste inse att det bara är tankar.

Givetvis ska vi förbereda oss för att något kan gå fel, det ska man ju alltid göra, men att försöka förutse vad som kan gå fel när man ska tala inför folk är en helt annan sak än att se sig själv bli utskrattad och hånad.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.