Håll dina löften

Är det lättare för dig att hålla ett löfte till någon annan än till dig själv? Ofta är det ju så, man har någon som kollar en. Det är lättare att träna om man är två, samma sak med att äta nyttigt, då kan man sporra varandra. Vad säger det om din självbild? Vad är det som går att man tänker att ska jag göra det här själv så går det inte?

Den viktigaste personen i ditt liv är du. Det går inte att ändra på, utan dig själv kan inget hända. Så vad är det då som är så svårt med att hålla ett löfte till dig själv?

Oavsett om det gäller ekonomi, hälsa eller gå upp tidigt, har du lovat dig själv får du se till att hålla löftet. Vad spelar det annars för roll att lova något? Någon av de gamla filosoferna sa att man ska hålla sig själv till en högre standard och vara mer förlåtande mot andra, varför agerar vi tvärt om?

Vem bestämmer?

Jag lurar mig själv hela tiden. Oavsett vad det handlar om så hittar min hjärna på saker som inte stämmer och som jag dessutom tror på. Ibland handlar det om att det jag skriver är för dåligt. Ibland handlar det om att mitt skrivande är briljant.

Men en tid nu har jag haft en tanke om att mitt skrivande inte är viktigt. Inte i det stora hela. Det är ju så om man ska se det rent krasst, att det kommer ut mängder med böcker på marknaden. Sedan det blev enklare att själv ge ut sina böcker har det bara exploderat mer eller mindre. Så att mitt skrivande skulle göra någon skillnad är ju skrattretande.

För jag vill ju det. Jag vill att det jag skriver ska landa hos någon. Göra någon glad eller fundersam. Göra ett avtryck. men när jag tittar på mitt skrivande så ställer jag ofta mig ofta frågande till om det är vad jag kommer lyckas med.

Det är en av anledningarna till att jag inte har ägnat mig så mycket åt mitt skrivande den senaste tiden. Men så häromdagen kom en tanke in i mitt huvud.

Hur vet jag att jag inte kommer göra ett avtryck? Vem säger att någon som läser det jag skriver inte blir drabbad av det? Är det upp till mig att göra det valet?

Självklart är det inte det. det är ju läsaren som bestämmer det. Jag kan bara skriva det bästa jag kan och erbjuda läsare, eller mitt fall förlagen, det. Så nu har jag hittat lite förnyad tro på mitt skrivande och min historia. Och så har jag kommit på lite nya idéer till historier och ämnen jag vill beröra. Men det är en annan historia.

Visa för dig själv

Att kunna göra det du ska även när du inte har någon som ser efter dig är den viktig egenskap. Det visar att du kan ta ansvar och att du inte bara gör saker för att någon säger till dig.

Det är det som gör att du är beredd att arbeta med dig själv för att nå det du vill, ett bättre liv. Det är något som inte görs av sig självt utan är något som man konstant måste jobba med.

Prokrastinera

Det är jag väldigt bra på. Speciellt när det gäller att redigera. Det har jag verkligen märkt under det här årets början. Målet är ju fortfarande att få en helhet i det där jag hoppas ska bli min debutroman.

Men istället har jag sett till att begrava mig i studier. Just nu känns det verkligen som att jag har gjort just det. Jag tyckte det skulle vara bra att läsa tre kurser på olika universitet och totalt 17 hp samtidigt som jag arbetar och då dessutom ska redigera.

Det låter ju som att jag försöker säga mig själv något. Men det är inte så illa som det låter. Två av de där poängen är redan fixade och de andra två kurserna, en introduktion i Lean och en grundkurs i astronomi känns ganska enkla. Just nu i alla fall.

På ett sätt tänkte jag att jag skulle få redigerandet att kännas som avslappning. Det är väl inte riktigt så det har blivit men det känns inte som jobb och det känns inte som studier, så i den bemärkelsen har jag ju lyckats. Nu ska jag bara sätta igång med redigerade på allvar också.

Gräv inte ner dig

Det är lätt att gräva ner sig i nyheter och tolka dem på värsta möjliga sätt. Det jag har lärt mig säger att det är nyheten som är fakta allt annat som hjärnan tror eller hittar på är bara nonsens. Det som dyker upp är beroende på var du är i livet just då och hur du har tränat dig att tänka.

Oavsett vad du tänker utöver de fakta du har vid handen så är det bara tankar. Det är det allra viktigaste att ha med sig. För även om det är en dålig nyhet så vet vi inte vad som kommer efter.

Det är bra att vara beredd på det värsta men man ska inte gräva ner sig i det. Därför är det bra att ha med tankar som ser det negativa som kan hända, positiva tankar förbereder inte en lika bra. Däremot måste man skilja på att förbereda sig för det värsta och att ha en negativ syn på allt. Det sistnämnda hjälper dig inte på något sätt i livet.

Användbart

Det här med skrivandet går i vågor. Häromdagen kändes det som om jag bara borda kasta allt och strunta i det. Allt jag kände när jag tänkte på mitt skrivande bar bara att det var dåligt, att ingen skulle tycka om det och att det inte var värt min tid.

Det känns inte alltid så, det ska erkännas, men det är de tankarna som lättast får fäste. Den där känslan man har när allt går bra och man känner att man är bäst i världen försvinner väldigt fort.

Ändå fortsätter jag. Någon skulle säkert säga att jag är galen. Att göra samma sak om och om igen och hoppas på ett annat resultat är ju ett tecken på galenskap.

Förhoppningsvis gör jag inte samma sak om och om igen. Jag hoppas att jag förbättras lite och om det skulle vara så att jag är så dålig som jag ibland tror så är det inte hela världen. Då kan jag ju i alla fall användas som dåligt exempel.

Rätt eller fel

Ondskan är alltid en möjlighet. Godhet är evigt svår. Det är en fritt översatt strof ur Anne Rice En vampyrs bekännelser. Det ligger mycket i orden det har varit temat i böcker och filmer hur länge som helst.

Det är så lätt att lockas till att göra fel och det är en pina att ta det där rätta beslutet. Det finns många exempel, ett enkelt är att ställa frågan om du får ett par tjugor för mycket tillbaka när du handlar, säger du till då?

För det är så lätt att säga att att man ska göra det rätta, en annan sak är det när man står där. Då handlar det sällan om ett par tjugor, istället kand et handla om att gå emot massan när man upptäcker att någon fel är på gå väg att ske. Då är det plötsligt inte så lätt att stå emot, speciellt inte nä man vet att det kan bli en jobbig tid om man säger emot. Det finns många mobbningsfall där det finns de som gått med på mobbaren sida eftersom de är oroliga över vad som skulle hända om det sa stopp.

Kampen mellan att göra rätt och fel är tuff. De flesta vet vad som är rätt och fel men det är när man står i situationen som man verkligen sätts på prov.

Skrivandet som självhjälp

Skrivandet ger mig en ventil. Även om jag inte ventilerar speciellt mycket av det som händer i mitt liv i mitt skrivande så är det ändå ett ställe där jag kan låta det hända lite vad som helst.

Då kan jag andas och ta det lugnt även om det är så att jag håller på att skriva något som är överjävligt. Det är lugnande och på sätt och vis terapeutiskt. Det gör dessutom att jag kan tänka genom hur jag själv skulle agera i sådana situationer. Sen kanske jag inte alltid tar så mycket lärdom av vad jag själv hittar på. Det är ju trots allt fantasi.

Men det är ju så att jag ägnar en försvarlig del av min vakna tid till att fantisera. Det gör att jag kan tänka mig in i en hel del olika senarior. Sen vad det är värt får väl tiden utvisa. Men jag tror inte det är så mycket jag egentligen har lärt mig i grunden, förutom det jag då har gjort research på förstås. Lite av det sitter ju kvar där inne.

Tänk på din reaktion

Det gäller att ta saker som de kommer. Oavsett vad som händer så är det sällan som någon gör något mot dig för att jävlas. Skulle det mot förmodan vara så att den som ger dig någon att göra enbart för att personen vill få dig ur balans så får du ett gyllene tillfälle att vända på förhållandet genom att inte låta det störa dig.

Att reagera helt tvärt om mot vad din antagonist förväntar sig är det bästa sättet att få denne ur balans. Det är dessutom ett bra sätt för dig att visa att du inte är som honom.

Statusuppdatering (och lite gnäll)

Det är en av de värsta tiderna på året för mig just nu. Det är mycket att göra på jobbet, det är mörkt och trist ute och jag är mitt uppe i inte mindre än två utbildningar på två olika universitet. Det innebär att jag har massor att göra hela tiden. Blir det lite lugnare på jobbet så kan jag räkna med att lägga den tiden på mina studier.

Förutom studierna, som jag kan påverka, så är jobbet en konstant och det kan jag inte göra så mycket åt. Studierna gör livet lite roligare, i alla fall i teorin. Vilket betyder när jag inte förstår vad det är vi ska lära oss eller när bokhandlarna inte skickar böckerna så jag slits mellan hopp och förtvivlan när jag ser arbetet som hopar sig framför mig.

Jag har ju ett lov om ett par veckor och just nu ser det ut som att jag ska använda det till att studera. Förutsatt att Akademibokhandeln har fått tummarna ur röven och levererat boken jag behöver.

Mitt i det här ska jag då också skriva. Det är inte så lätt som det skulle kunna verka. Vi har ju alla samma mängd tid och rent tidsmässigt så går det ihop. Om jag väljer bort allt socialt umgänge så att säga.

Men så är det sömnen. Stressen gör att man lätt blir lite trött och känner sig småsjuk. Så jag försöker att komma isäng ganska tidigt för att få i alla fall sju timmars sömn. Jag har ju trots allt ett jobb som innebär att jag träffar en hel del folk och det funkar inte att vara snorig och eller grinig. Så de senaste veckorna har det gått sådär med redigeringen av boken. Men det går sakta framåt i alla fall.

Efter lovet så lugnar sig jobbet ner sig lite, då kan det kanske ta lite ny fart. Då kanske jag till och med kan skriva lite nytt.