Skrivandet som självhjälp

Skrivandet ger mig en ventil. Även om jag inte ventilerar speciellt mycket av det som händer i mitt liv i mitt skrivande så är det ändå ett ställe där jag kan låta det hända lite vad som helst.

Då kan jag andas och ta det lugnt även om det är så att jag håller på att skriva något som är överjävligt. Det är lugnande och på sätt och vis terapeutiskt. Det gör dessutom att jag kan tänka genom hur jag själv skulle agera i sådana situationer. Sen kanske jag inte alltid tar så mycket lärdom av vad jag själv hittar på. Det är ju trots allt fantasi.

Men det är ju så att jag ägnar en försvarlig del av min vakna tid till att fantisera. Det gör att jag kan tänka mig in i en hel del olika senarior. Sen vad det är värt får väl tiden utvisa. Men jag tror inte det är så mycket jag egentligen har lärt mig i grunden, förutom det jag då har gjort research på förstås. Lite av det sitter ju kvar där inne.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.