Stefan Rüden – Jag har funnit mig själv

Stefan Rüden – Jag har funnit mig själv

Sida A: Min dröm om frihet / Låt din kärlek flöda som en ström (Let your love flow) / Maria / Hej du min musikant / Vara med dig / När skolan blev förändrad /KCafé moulin rouge / Kom låt oss bli vänner igen

Sida B: Jag har funnit mig själv (Home loving man) / Jag tror att vi skall ses igen / Då lyser en sol / Livet är nära / Can’t stop myself from loving you / Tina / Plaza Piccadorio

Hade jag tittat på etiketten när jag köpte den här skivan så hade jag nog haft lite andra förhoppningar på den här skivan. Men jag köpte den för omslaget. För sammetskostymen och inte minst för ansiktsbehåringen. Den är monumental och kräver ett litet förtydligande. När man tittar snabbt kan man tro att det är ett helskägg. Men så ser man sen nakna hakan. Och så det där hårlösa partiet på kinden. Vänder man på skivan så ser man ett liknande parti på andra kinden. Han har alltså tagit det här med polisonger och den berömda handlebar mustaschen till nya höjder. Han inte bara låter den gå ner efter mungiporna, han låter den vika av inåt. Fantastiskt. Men som sagt, hade jag sett det där m:et i hörnet så hade jag köpt den på andra premisser. Då hade jag köpt den för den dansbandsskiva från Mariann records det är. Men jag var som sagt upptagen med att fokusera på annat.

Det visade sig vara en ganska rak dansbandsskiva även om det nog önskades att den skulle ses som lite mer poppig. Anledningen till att jag misstänker det är den stora delen av Lasse Holm på låtarna. Han är inblandad i sju av plattans femton låtar. Och det låter lite där efter. Det låter lite schlager och jag slås återigen av hur nära de musikstilarna ligger varandra. Det blir lite mer poppigt mot slutet men då är vi inne på låtans näst sista låt så det kan ju inte riktigt vara meningen att det skulle vara en av hittarna. Att den dessutom handlar om hans förälskelse i Tina Charles är ju också en ganska udda sak och något som jag inte riktigt ville veta. Det är en av Lasse Holms låtar.

Det bästa med den här skivan är omslaget, men inte ens det hjälper upp det till ett tillräckligt intressant album. Det är ett ganska trist album från en man vars Wikipediasida innehåller den mest fantastiska information. Stefan Rüden blev relegerad från Björkviks Realskola. Vad han hade gjort? Placerat en huggorm i skolans bandspelare.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.